KARMA startade med Karmastudien och består av 71000 frivilliga kvinnor som genomfört sin mammografi vid Södersjukhuset i Stockholm och vid Unilabs mammografi i Lund, Helsingborg och Landskrona. Från och med hösten 2020 pågår en uppföljning i Stockholm.


INNEHÅLL

Mål

Vad samlas i Karmastudien?

Studieinformation


Mål

Det övergripande målet med Karmastudien är att ta reda på hur livsstil, genetiska förändringar och mammografisk täthet kan användas till att förutse risken för att insjukna i bröstcancer. För att möjliggöra detta har mammografibilder, information om livsstil, blodprov och registerinformation samlats in från ett stort antal svenska kvinnor som genomfört mammografi.

Den största delen av insamlingsarbetet genomfördes mellan 2010 – 2013 då nästan 71 000 kvinnor valde att delta i Karmastudien. Studien genomfördes på mammografienheterna i Lund, Helsingborg, Landskrona och Södersjukhuset i Stockholm.


Vad samlas i Karmastudien?

Blod: Biologiska markörer för bröstcancer

Nedärvda genetiska förändringar påverkar risken för att utveckla bröstcancer. Forskarna vet inte idag exakt vilka genetiska förändringar som gör att vissa kvinnor har en högre, och andra en lägre, risk att utveckla bröstcancer.

Tillsammans med forskare i ett globalt nätverk har vi därför undersökt nästan 600 000 genetiska förändringar, hos fler än 300 000 kvinnor, som potentiellt påverkar risken för bröstcancer. När vi började samarbetet kände vi till ett fåtal genetiska förändringar. Idag har vi hittat flera hundra gener och arbetet fortsätter med att kartlägga ärftligheten för bröstcancer.

Vi arbetar också med att försöka hitta markörer i blodet som tidigt skulle kunna visa att man har en bröstcancer, kanske redan innan den syns på mammografibilden. Detta skulle kunna bli motsvarigheten till PSA som man kontrollerar för män för att undersöka om man har prostatacancer. Vi letar även efter markörer för risk.

Mammografibilder: Mammografisk täthet

Forskarna vet att ju vitare en mammografibild är, desto högre är risken för bröstcancer. Vitheten, som kallas för mammografisk täthet, utgörs av bröstkörtelvävnad och bindvävnad. Den svarta delen av en mammografibild är fett och i fett bildas ingen cancer. För att beräkna risken för bröstcancer måste man kunna bedöma hur mycket täthet det finns på en mammografibild. En kvinna med mycket täta bröst har 4-6 gånger högre risk för bröstcancer i jämförelse med en kvinna som har liten mammografisk täthet.

I Karmastudien har vi utvecklat en metod som exakt mäter vilken täthet ett mammogram har. Metoden är datoriserad, snabb och billig. I framtiden kommer mätning av den mammografiska tätheten genomföras rutinmässigt på alla kvinnor som mammograferas.

I Karmastudien genomförs också studier för att undersöka hur den mammografiska tätheten ser ut i ett mikroskop. Detta görs genom att genom att studera bröstvävnaden hos friska kvinnor och sedan jämföra bröstbiopsier (vävnadsprov) från kvinnor som har mammografiskt täta bröst med kvinnor som har mindre täta bröst.

Enkätfrågor: Livsstil

Många faktorer påverkar risken att insjukna i bröstcancer. Kvinnor som får barn tidigt i livet, ammar länge och får många barn, har lägre risk att drabbas av bröstcancer. Fysisk aktivitet minskar också risken för bröstcancer. P-piller, hormonersättningsmedel, alkohol och tobak ökar däremot risken för bröstcancer. Vissa faktorer är svårare att förstå sig på. Övervikt innan klimakteriet har en skyddande effekt men övervikt efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer! Varför det är så vet inte forskarna och mer forskning behövs.

I Karmastudien har deltagarna besvarat ett mycket omfattande frågeformulär. Många har också svarat på en uppföljningsenkät. Svaren från dessa enkäter hjälper forskarna att bättre förstå varför vissa kvinnor har högre risk än andra att drabbas av bröstcancer.


Studieinformation

Ladda ner studieinformation i PDF-format här:

Studieinformation för Karmastudien (PDF)

Här kan du boka tid

Boka tid

Här kan du besvara Karma uppföljningsenkäten

Enkäten

Film om Karmastudien