Alla inlägg av jonashornblad

Kan man sänka mammografisk täthet med lokal behandling?

I den pågående Karisma 2-studien undersöker vi om läkemedlet Tamoxifen, som man vet förbygger bröstcancer, även har en förebyggande effekt i lägre doser. Den dos som används i sjukvården idag är förknippat med en hel del besvär vilket de flesta kvinnor inte accepterar även om man skulle ha en förhöjd risk för bröstcancer.

I Karmaprojektet pågår nu planeringen för en parallell studie till Karisma 2 där vi vill undersöka om en av de viktigaste aktiva substanserna i tamoxifen, endoxifen, skulle kunna användas genom att smörja in detta lokalt på bröstet. Tanken är då att endoxifen sänker brösttätheten (och därmed bröstcancerrisken) samtidigt som man undviker systemiska biverkningar. En mindre pliotstudie planeras till våren 2018 under namnet Karma CREME-1.

2018 blir ett spännande år

”Detta kommer att bli ett spännande år!” säger Karmaprojektets ledare professor Per Hall och fortsätter: ”Vi kommer att slutföra Karisma 2 studien och ser fram emot jättespännande resultat” Studien är en så kallad dubbelblind klinisk läkemedelsprövning vilket innebär att varken forskare eller studiedeltagare vet vilken dos som ges. När den sista deltagaren genomför sin sista undersökning kan man bryta koden och resultaten kan genast analyseras.

Utöver Karisma 2 pågår den så kallade Karma MRI studien där inklusionen också bör vara klar under 2018. ”Här blir det väldigt intressant att se om vi får resultat som visar att MR är en underutnyttjad resurs som bör komma fler kvinnor till del”, säger Per Hall.

Under året planeras för fler parallella studier inom Karmaprojektet med övergripande målet att minska antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer och förbättra chansen till överlevnad för dem som drabbas.

Karmadeltagare bidrar till uppmärksammade studier

Nyligen publicerades två internationella studier i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Genetics där Karma-projektets forskningsledare professor Per Hall varit delaktig och Karmadeltagare bidragit till de resultat som nu kommer fram.

Forskarna hittade 72 nya genetiska markörer som de menar påverkar risken att drabbas av bröstcancer. Tidigare kände man till  hälften så många. ”Enskilt påverkar inte de genetiska markörerna risken särskilt mycket, men genom att kombinera alla baspar blir det möjligt att identifiera kvinnor med både hög och låg risk att drabbas av bröstcancer” säger professor Per Hall.

SVT Nyheter har uppmärksammat de nu publicerade studierna och intervjuar Per Hall i en artikel på sin hemsida (Länk till artikel).

Omkring 550 forskare från ungefär 300 institutioner runt om i världen har arbetat med den genetiska forskningen . Totalt analyserades genetiska data i blodprov från 275.000 kvinnor, varav 146.000 hade bröstcancer. 

De första deltagarna i Karisma 2 har nu genomfört hela studien

De första deltagarna återkommer nu för avslutande undersökningar i Karisma 2. Samtidigt fortsätter inklusionen i studien och c:a 500 kvinnor har nu valt att delta. Vi är oerhört tacksamma för att så många visar intresse för studien, och de som deltar bidrar på ett fantastiskt sätt till viktig forskning!

Då studien är helt blind, dvs varken forskarna, studiepersonal eller deltagare vet vilken dos som ges, och måste förbli så under hela studiens gång, får deltagarna återkoppling då studien är klar.  Vi planerar att kunna presentera resultat från studien i mitten av 2019, dels vad vi kommit fram till men även på individnivå för den som så önskar

400 kvinnor inkluderade i Karisma 2

Nu har har fler än 400 kvinnor som kallas till screening i Lund och vid SöS Bröstcentrum, Stockholm valt att delta i Karisma 2. De kvinnor som inkluderades i Lund avslutade sin medicinering med tamoxifen under maj månad, och de första som inkluderades i Stockholm kommer nu för avslutande undersökningar. Inklusionen fortsätter i Stockholm under ytterligare c:a 1 år tills 1440 kvinnor har gått med i studien.

I studien lottas kvinnor till någon av tamoxifen-doserna 20 mg, 10mg, 5,mg, 2,5 mg, 1 mg och placebo för att se om en lägre dos än den som används i sjukvården idag kan användas som förebyggande medicinering för bröstcancer. Resultaten av studien väntas bli klara under 2019.

 

Karma presenterar en modell för riskbedömning

Den första riskmodellen för bröstcancer baserad på Karma har publicerats

Ett av de viktigaste målen för Karmaprojektet är att identifiera de kvinnor som kommer att utveckla en bröstcancer. Kvinnor som har en hög risk skall sannolikt screenas mer intensivt och även erhålla förebyggande behandling. Det finns flera så kallade riskmodeller för att beräkna vilka kvinnor som har en ökad risk att diagnostiseras med bröstcancer. De flesta modeller väger in ärftlighet, antal barn, ålder vid första barnets födelse, ålder och BMI. I vår modell har vi adderat information som vi fått efter att ha analyserat kvinnors mammografibilder. Vi har mätt den mammografiska tätheten och antalet förkalkningar i mammografibilden. Risken för bröstcancer ökar ju tätare brösten är och ju fler förkalkningar det finns.

Delar vi in kvinnor i olika riskgrupper och jämför den grupp som har lägst och högst risk har högriskgruppen nästan nio gånger högre sannolikhet att utveckla en bröstcancer i jämförelse med lågriskgruppen. Vi har även lyckats identifiera några få procent av alla kvinnor som har en mycket hög risk för bröstcancer.

Artikeln publicerades i Breast Cancer Research, mars 2017.

Eriksson M, Czene K, Pawitan Y, Leifland K, Darabi H, Hall P. A clinical model for identifying the short-term risk of breast cancer. Breast Cancer Res. 2017 Mar 14;19(1):29. doi: 10.1186/s13058-017-0820-y. PMID: 28288659

SVT uppmärksammar Karisma

Bröstcancer kan behandlas innan den bryter ut

Var nionde svensk kvinna kommer att drabbas av bröstcancer och antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar. Men det går att identifiera kvinnor i riskzonen. Kvinnor med täta bröst bör få medicinsk behandling i förväg, anser cancerforskaren Per Hall.

I ett nytt forskningsprojekt vill man med antihormonet Tamoxifen minska risken för bröstcancer hos friska kvinnor med hög risk.

Ända sedan 80-talet har man använt Tamoxifen för att hindra återfall på kvinnor som drabbats av bröstcancer med framgångsrikt resultat. Men med ett problem – det ger kraftiga biverkningar som svettningar, vallningar, trötthet och depression.

Medicin ska minska risken

Studien som nu genomförs på universitetssjukhuset i Lund och på Södersjukhuset i Stockholm är del två i Karma – en av väldens största bröstcancerstudier. Målet är att hitta rätt dos Tamoxifen som kan minska risken för bröstcancer.

Per Hall som leder Karmastudien arbetade i många år som cancerspecialist på Radiumhemmet innan han började forska för 15 år sedan. Han har sett hur behandlingar och omhändertagande av kvinnor som drabbats av bröstcancer förbättrats avsevärt. Nu tycker han att det är hög tid att också utveckla metoder och behandling för att förbygga.

– Om vi kan hitta ett medel som minskar risken att insjukna i bröstcancer utan att det ger besvärliga biverkningar, och att det kan accepteras av kvinnor framförallt då har vi nått väldigt, väldigt långt, säger Per Hall, professor i strålningsepidemiologi på Karolinska institutet.

Bröstens täthet en riskmarkör

Risken för bröstcancer påverkas framför allt av livsstil, gener och mammografisk täthet. Mammografisk täthet är det vita på en mammografibild. Ju mer vitt, desto mer körtelvävnad och ju mer körtelvävnad desto högre är risken för cancer.

Kvinnor med täta bröst är drabbade på två sätt. Förutom att de har en högre risk så är det väldigt svårt att hitta en cancer i täta bröst eftersom cancern också är tät.

Nyckeln till den förbyggande behandlingen ligger i att följa förändringar i bröstens täthet, och täthet är en riskfaktor man känner till sedan tidigare. Trots det menar Per Hall att det är en faktor vi inte pratar så mycket om.

Förbisedd riskfaktor

– Man tittar inte riktigt på tätheten idag, den räknas inte riktigt som betydelsefull, men det finns en ökad medvetenhet bland röntgenläkare och täthet kommer att bli väldigt viktigt när det gäller att bedöma risken. Vi kan tala om att en kvinna som har täta bröst 68 år gammal hon har en hög risk för bröstcancer oavsett om hon har några genetiska förändringar eller livsstilsfaktorer, säger Per Hall.

För en ung kvinna är täthet i brösten helt normalt, men under livet tillbakabildas tätheten och en 75-årig kvinna ska i princip bara ha fett i bröstet. De kvinnor där brösttätheten inte går tillbaka över tid löper alltså större risk att drabbas av bröstcancer. Med hjälp av Tamoxifen vill man sänka den mammografiska tätheten.

– Vad vi gör är att vi ändrar något som är remarkabelt märkbart och häftigt tycker vi. Det är nämligen så att den mammografiska tätheten minskar som en funktion av medicinen Tamoxifen. Och det där sker redan efter några veckor eller månader. Vi kan behandla kvinnor i sex månader och tala om att den här dosen är lite för låg, och den här dosen verkar funka, menar Per Hall.

Dags att tänka förbyggande

Hittills har fokus varit på att de som redan drabbats av bröstcancer och det har satsats mycket mer på att hitta botemedel mot bröstcancer än på att minska insjuknandet. En viktig förändring Per Hall vill se är satsningar på att förebygga bröstcancer så att kvinnor slipper drabbas.

– Man kan säga att det är fråga om dubbla paradigmskiften – ett att vi ska börja tänka i förbyggande termer när det gäller bröstcancer, och två att vi ska ändra på mammografiscreeningen som fungerat så bra. Jag märker att när jag talade om de här sakerna för åtta, tio år sen så fanns det viss oro men idag accepterar vi tankegångarna, säger Per Hall.

Det enda sättet att ta reda på bröstens täthet är en mammografi. Idag kallas alla kvinnor på mammografiscreening ungefär vartannat år, och alla kvinnor undersöks på samma sätt. Per Hall tycker att det är dags att individualisera mammografiscreeningen eftersom risken ser så olika ut, men också att ge kvinnor med hög risk ett alternativ.

Hoppfull utveckling

– När vi nu börjar mäta och vi blir duktigare och duktigare på att identifiera kvinnor med hög risk så räcker det ju inte riktigt att bara screena dom. Har du väldigt hög risk så kommer du förr eller senare att utveckla en bröstcancer, och då tycker jag att vi borde erbjuda dessa kvinnor en förebyggande medicinering, säger Per Hall.

Det har tagit tid att prata förebyggande åtgärder när det handlar om bröstcancer men Per Hall ser ljust på utvecklingen.

– Jag känner mig hoppfull, jag är helt övertygad om att nu har vi sakta börjat arbeta och forska på förebyggande åtgärder och nu börjar krafterna verka. Det har hänt så mycket de senaste tio åren så att jag är helt övertygad om att det här tåget inte går att stoppa.

I Vetenskapens Värld på måndag 13/2 20.00  SVT 2 om bröstens täthet och förebyggande behandling. Länk till programmet . Inslaget visas c:a 34 min in i programmet

Länk till artikeln publicerad på Svt.se 20170211

Karisma i Vetenskapens Värld 13/2

I november 2016 startade studien Karisma 2 i Lund, en klinisk studie där vi söker efter en optimal dos av läkemedlet tamoxifen som skall sänka mammografisk täthet med så få biverkningar som möjligt. Nu pågår uppstart av studien Karisma 2 i Stockholm och Vetenskapens Värld sänder ett inslag om detta den 13/2.

Se inslaget:

13/2, 20.00, SVT2, Vetenskapens Värld (c:a 34 minuter in i programmet)

Internationellt intresse för Karisma

Karma och Karismastudiens forskningsledare, professor Per Hall, deltog under november 2016 i ett möte i nederländska Nijmegen där han presenterade Karisma för en större grupp internationella forskare. Det finns ett stort intresse eftersom inga liknande studier genomförs i världen.per-hall-at-confererence