Alla inlägg av jonashornblad

Karma utvärderar metod för mätning av brösttäthet

I en nyligen publicerad studie från Karma projektet har man utvärderat ett verktyg (VolparaDensity mjukvara) som mäter bröstens täthet på mammografibilden. Det är första gången som detta gjorts i större skala och resultaten visar att metoden är applicerbar på mammogafiapparater från olika tillverkare vilket gör att täthetsmätning med denna metod skulle kunna användas på vilken mammografienhet som helst i Sverige.

Studien är publicerad sept 2014 i Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2014 Sep;23(9):1764-72. doi: 10.1158/1055-9965.EPI-13-1219. Epub 2014 Jul 10.

500 deltagare i Karma Kamera

I veckan har deltagandet i delstudien Karma Kamera passerat 500 kvinnor.

Karma Kamera är ett samarbete med Bröstcentrum SöS och företaget Real Imaging där vi provar om ny teknik kan komplettera dagens mammografiundersökningar. Tekniken bygger på infraröd värmeteknik där man med avancerade beräkningar hoppas kunna upptäcka tidiga förändringar i bröstet. Undersökningsmetoden skulle kunna vara ett framtida hjälpmedel för sjukvården att på ett tidigt stadium upptäcka cancerutveckling, inte minst hos kvinnor med täta bröst.

Under våren kommer kalibrerings-fasen av studien att slutföras, där tekniken finjusteras. Nästa steg är att erbjuda c:a 1500 kvinnor att delta i studien som en extra undersökning till den ordinarie mammografihälsokontrollen.

Bröstcancer blir allt vanligare

Bröstcancer är en sjukdom som ökar i förekomst. Störst är ökningen hos kvinnor som i dag är mellan 60 och 69 år, alltså något förenklat de som föddes på 1940-talet. 

Siffrorna kommer ur en färsk sammanställning hämtad ur svenska hälsodataregister. Av den framgår att sjukdomen sedan 1940-talet har blivit vanligare i alla åldersgrupper. Den största ökningen syns i åldersgruppen 60 till 69 år, alltså kvinnor som är födda i början av 1940-talet och ett decennium framåt.

Fram till ungefär 1990 var bröstcancer vanligare hos äldre kvinnor och risken att få sjukdomen steg i takt med åldern. Men nu har mönstret ändrats. Sjukdomen har sedan 1990 kraftigt bland kvinnor födda under 1940-talet, och den är nu vanligare i denna åldersgrupp än bland äldre kvinnor.

Det har flera möjliga förklaringar. En är att som föddes på 1940-talet var unga när de första p-pillren kom på 1960-talet, och därför hör de till den första generationen kvinnor som själva har kunnat skjuta upp sitt barnafödande, något som är en känd riskfaktor för att få bröstcancer.

Samma generation kvinnor nådde klimakteriet på 1990-talet. Då var det vanligt att kvinnor under klimakteriet behandlades med långvariga hormonbehandlingar, något som senare visade sig öka risken för bröstcancer. Numera ges hormonbehandlingar endast om kvinnor har kraftiga klimakteriebesvär, och då endast i lägsta möjliga dos under kortast möjliga tid.

Professor Per Hall skriver i DN debatt 1/11

Varje timme drabbas en svensk kvinna av bröstcancer! – en utveckling som måste bromsas

År 2011 diagnostiserades 8 300 bröstcancerfall i Sverige och antalet fall ökar år från år. Idag satsas nästan inga resurser på att förebygga insjuknandet i bröstcancer trots att det finns möjligheter att skapa ett effektivt förebyggande program.   

Antalet bröstcancerfall har under de senaste åren ökat kraftigt trots att man kanske skulle kunna tro motsatsen med tanke på den globala uppmärksamhet som kampen mot sjukdomen genererat det senaste decenniet. Även om man tar hänsyn till att svenska kvinnor lever längre har insjuknandet i bröstcancer ökat med 25 % de senaste tio åren. Varje timme drabbas en kvinna i Sverige av bröstcancer och var åttonde kvinna kommer att få diagnosen bröstcancer under sin livstid. Hade bröstcancer varit en smittsam sjukdom hade vi med rätta talat om en epidemi.

Bröstcancer är numera att betrakta som en folksjukdom. Går det då att förebygga vanliga folksjukdomar? Som figuren visar har det gått alldeles utmärkt att förebygga hjärtinfarkt.

BC_ Hjärtinf

 

 

 

 

 

 

Läs artikeln i sin helhet…

 

Vi kan få ned förekomsten av bröstcancer om vi vill

Bröstcancer är en sjukdom som blir allt vanligare. För att få ned förekomsten krävs ett förskjutet fokus, så att insatserna inte enbart är riktade mot tidig upptäckt och behandling av tumörer – utan mot förebyggande insatser, så att färre får tumörer. Och det är vad Karmastudien syftar till. Tack alla kvinnor som deltar!

Sjukvården i dag är inriktad på att minska dödligheten i bröstcancer genom att ge god behandling. Genom screening med mammografi kan tumörer upptäckas tidigt, vilket gör det möjligt att behandla i tid för en god prognos. Och det har haft effekt. Över 80 procent av kvinnor som får bröstcancer lever i dag tio år efter insjunkande, vilket är mycket bättre siffror än tidigare.

Ett annat sätt att minska dödligheten i bröstcancer är att minska förekomsten. För det krävs förebyggande insatser, och sådana görs i princip inte alls i dag. De som görs handlar att informera om de livsstilsfaktorer som ökar risken för sjukdomen, som fetma och uppskjutet barnafödande.

Vi som jobbar med Karmastudien anser att förebilden för det förebyggande arbetet bör hämtas från hjärtsjukvården. Där är det praxis att behandla högt blodtryck och höga blodfetter, som egentligen inte är sjukdomar utan riskfaktorer för sjukdomar. Och det har gett effekt: färre personer dör i hjärt-kärlsjukdom, eftersom färre får dessa sjukdomar.

Inom Karmastudien vill vi identifiera de viktigaste behandlingsbara riskfaktorerna när det gäller bröstcancer. Vi känner sedan många år till att fetma och uppskjutet barnafödande ökar risken för sjukdomen. Sedan nyligen vet vi också att täta bröst, alltså bröst med mycket bröstvävnad, lättare får tumörer. Vi vet också att det finns ärftliga aspekter, där vissa kvinnor har genetiska anlag som ger en högre risk för viss cancer.

Inom Karmastudien vill vi lära oss förstå vilka riskfaktorer som spelar roll för vilka kvinnor, så att det går att göra en individuell bedömning av vem som löper högst risk att få sjukdomen. När det gäller bröstens täthet går den att minska genom mediciner som finns på marknaden i dag och som används för att förebygga återfall i sjukdomen.

– Det går att förebygga stora folksjukdomar, som hjärtinfarkt och bröstcancer. Hjärtsjukvården ligger före oss inom bröstcancervården när det gäller förebyggande insatser, men vi strävar efter att komma i fatt, säger Per Hall, professor vid Karolinska Institutet och vetenskapligt ansvarig för Karmastudien.

Stängt fredagar i Helsingborg, Lund och Landskrona

Karmas provtagningsenheter i Skåne har tyvärr inte möjlighet att ta emot deltagare på fredagar då vi inte kan hantera blodproven på ett kvalitetssäkert sätt under helgen. Om du har en mammografitid en fredag är du välkommen till Karma vid ett annat tillfälle som passar dig. Avstår du från att delta vid detta tillfälle påverkar det inte din eventuella tidigare medverkan i Karma. Vi ber om överseende för detta.

Ny kunskap om täta bröst

Vi vet sedan flera år att bröst med mycket bröstvävnad oftare utvecklar cancer än bröst med lite bröstvävnad. Nu vet vi också att kvinnor som redan har fått och behandlats för bröstcancer löper mindre risk för återfall om vi lyckas få ned tätheten. Denna mycket viktiga kunskap, som kan rädda många kvinnors liv framöver, har vi tack vare de kvinnor som frivilligt lägger tid på att delta i olika forskningsstudier. Stort tack till er alla!

I en av dessa bröstcancerstudier, som publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Oncology,  presenteras ny kunskap om mammografisk täthet. Begreppet mammografisk täthet har att göra med hur mycket bröstvävnad respektive fett eller annan vävnad som finns i ett bröst. Mycket bröstvävnad innebär hög täthet och då har mammografibilden stora vita partier.

I studien ingår nära 1 000 kvinnor som följts under cirka 15 års tid. Dessa kvinnor har haft och behandlats för hormonkänslig bröstcancer. Hälften av kvinnorna fick behandling med tamoxifen för att förebygga återfall, hälften fick det inte. I dag får i princip alla kvinnor någon behandling för att förebygga återfall, men kvinnorna i studien insjuknande innan tamoxifen var en etablerad behandling.

Forskarna upptäckte att den mammografiska tätheten utvecklades mycket olika hos patienterna. De kvinnor som trots behandling hade fortsatt hög täthet i sina bröst fick oftare återfall, än de kvinnor vars bröst blev mindre täta av behandlingen.

Per Hall, som är professor vid Karolinska Institutet och vetenskapligt ansvarig för Karmastudien, säger att denna nya kunskap är mycket viktig och kommer att rädda liv hos kvinnor som har haft bröstcancer.

–       Nu kan vi se om den återfallsförebyggande behandlingen fungerar eller inte. Det finns flera läkemedel att använda för att förebygga återfall, och om tätheten inte minskar bör man troligen byta preparat, säger Per Hall.

Vi på Karma-projektet säger stort tack till de kvinnor som ingick i denna studie som nu kan ligga till grund för fortsatt forskning inom Karmastudien.
Läs hela artikeln …

Makarna Rausing ger ny miljondonation till Karmaprojeketet

Hittills har över 70 000 kvinnor anmält sig till Karmaprojektet som är ett av de största bröstcancerprojekten i världen. Forskarna försöker hitta de kvinnor som har ökad risk för bröstcancer för att kunna erbjuda dem sätt att förebygga sjukdomen. Målet är att på sikt avsevärt minska antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer.
– Märit och Hans Rausings initiativ mot bröstcancer betyder oerhört mycket för vår forskning och våra möjligheter att minska insjuknandet och dödligheten i bröstcancer, säger professor Per Hall som leder Karmastudien.

Sedan 2009 har ett stort internationellt samarbete pågått där forskarna studerat vilka gener och genförändringar som påverkar risken för bröstcancer. Resultat från dessa studier har nyligen publicerats i ett temanummer av Nature Genetics och i dagarna publicerades delresultat från Karmastudien som visar på mycket positiva effekter av återfallsförebyggande bröstcancerbehandling. Det arbete som hittills lagts ner ger förutsättningar för ytterligare viktiga forskningsresultat, vilket gör att makarna Rausing vill öka sitt stöd. ”Resultaten i de studier vi nu presenterat är mycket viktiga steg på vägen” säger Per Hall.

De pengar vi nu fått kommer att användas till att följa upp de kvinnor som redan ingår i Karmastudien. Tanken med Karma är att kvinnorna ska komma tillbaka vid varje mammografitillfälle, så att forskarna i framtiden kan forska på hur deltagarnas mammografibilder, blodprov och livsstil har förändrats över tiden.

Förändringar i öppettider på Karmaenheterna

Under våren 2013 kommer våra Karmaenheter successivt övergå till att främst ta emot kvinnor som redan
deltar i Karmastudien och nu kommer tillbaka för uppföljning.

Detta innebär följande förändringar i öppettiderna:

=> Karma Helsingborg har öppet denna vecka måndag-torsdag kl 7.30 -16.50 & fredagar 7.30 – 15.00
Vecka 18 &19 (29/4 – 10/5) är det stängt på grund av flytt till nya lokaler på S:t Nicolai. Enklast når du
den nya lokalen via hiss eller trappor ner till källarplan ifrån huvudentrén (ingång A) på Bergaliden.
Vi öppnar återigen v.20 måndag 13/5 och då har vi öppet måndag till torsdag kl 7.30 – 17.00, lunchstängt
mellan kl 12.15 – 12.45 och på fredagar är det stängt.

=> Karma SÖS har öppet måndag till torsdag kl 7.45 – 16.30 samt fredagar 7.45 – 14.00

=> Karma i Landskrona är stängd och öppnar återigen 20 maj kl 08.00

=> Karma i Lund är stängd och öppnar igen efter sommaren den 20 augusti

Gör du din mammografi vid ett tillfälle när Karmaenheten är stängd går det utmärkt att komma till oss en
annan dag eller vid din nästa mammografiscreening. I Skåne går det också bra att åka till någon annan Karmaenhet, om din närmsta enhet är stängd.

Vi ber om ursäkt för eventuella olägenheter vi förorsakar. Du kan alltid ringa till oss på 08-524 823 39
och få svar på dina frågor eller information om Karmaenheternas öppettider.
Vänliga hälsningar
Karma personalen